Jag allmänt tycker väldigt mycket om Sverige fast det har tagit några år för mig att vänja sig vid livet här. Det finns mycket som är positivt med Sverige men tyvärr kan man inte blunda bort för det negativa speciellt när det börjar beröra en själv.
En av sakerna som är negativt i mina ögon är att man oftast har inte råd med att vara sjuk och man har inte råd att vara hemma med sjuka barn. Det har jag märkt av på sista tiden. På sonens dagis är det fullt med hostande och snorande barn. Föräldrarna oftast har inte möjlighet att sitta hemma med dem, antingen på grund av ekonomiska orsaken eller också att det är svårt att vara ifrån jobbet för dem. Jag kommer ihåg när jag en gång i tiden jobbade på dagis så berättade personalen för mig att föräldrarna gör väldigt vanligt så att de stoppar in lite Alvedon i barnet och sedan tar de till dagis. Oftast i sådana fall får fröknarna ändå ringa in föräldrarna då barnet har fått hög feber igen under dagen men då har antagligen dessa barn redan hunnit smitta av sig andra.
Policyn på de flesta dagisar är väl att om barnet har inget feber och är allmänt i ok tillstånd så är det ok att lämna det på dagis. Fast även dessa barn kan smitta andra barn. Min son har varit den som inte är sjuk så ofta men den här vintern har han åkt på det ena och andra. På 2 månader har han haft två omgångar med penicillin. Stakaren hinner knappt bli frisk, så är han sjuk igen vilket är ju inte så konstigt med tanke på allt som finns på dagis. Dessutom så lider inte han enbart av det utan nu har det påverkat oss också, även vi, både jag och min man, har varit ett antal gånger sjuka och även vi har fått äta penicillin.
Jag förstår föräldrarna att det är så att de inte har så mycket möjlighet att stanna hemma med sina barn i flera dagar. Även om det finns VAB dagar så dras ju ändå av liten del av lönen och sedan att det finns människor som fuskar med VAB dagar gör inte saken lättare. Sedan om man blir sjuk själv då dras av hela lönen första dagen. Jag förstår att man måste ha ett sådant system för att förr i tiden så har människor missbrukat det mycket. Tyvärr så missgynnar ett sådant system låginkomsttagarna och ensamstående föräldrar. Jag vet själv att jag har många gånger gått till jobbet med feber och bara stoppat i mig ett par Alvedon, bara för att jag inte ville sjukskriva mig och kände att vi inte hade riktigt råd med avdrag på lönen.
Egentligen så borde det inte vara så. Man ska kunna vara hemma både om man är själv sjuk eller ens barn är sjuka. Man ska inte behöva känna den ekonomiska pressen eller pressen från jobbet att man måste gå till jobbet. Håller man på så för länge så kan det sluta ganska illa tillslut. Det är aldrig bra att aldrig få möjlighet att bli riktigt frisk, aldrig möjlighet att vila ut sig, få tillbaka krafter. När det gäller barn så spelar det egentligen inte så stor roll om barnet blir riktigt frisk eller inte för att det åker på baciller igen. I så fall så borde alla föräldrar tänka på att stanna hemma med sina barn så fort de är sjuka och hålla ut tills de blir friska men som sagt tyvärr har inte alla möjlighet till det.
Jag vill inte klandra för mycket på Sverige eller på föräldrarna för att även jag har känt mig ibland tvungen att skicka sonen till dagis fast han inte var 100. Även om jag vet att det inte är bra att gå sjuk till jobbet så har jag gjort det och även jag kan ju smitta andra. Men så blir det när man känner sig mer eller mindre tvungen. Någonstans är det väl brist i systemet. Jag kan inte säga vart för att det ändå är bra att vi får här i Sverige ersättning när vi är sjuka. Jag hoppas att det kommer en dag då alla kommer känna att det är ok att stanna hemma oavsett orsaken och jag hoppas att människor (de som gör det) slutar utnyttja systemet på olika sätt så att det blir verkligen förbättring i det svenska systemet.
