Göteborg över helgen.

Förutom att besöka den nya moskén ville vi så klart gå lite runt och utforska Göteborg. För mig är det andra gången jag besöker den här staden. Så jag såg fram emot att se lite av Göteborg men vädret var inte med oss den här gången.

Tyvärr möttes vi av stor del regn och kyla (som ni också kan se på bilderna) och då var ju

man inte så pigg på att spatsera runt på Göteborgs gator. Speciellt när man har barn med sig. Min son önskade att vi skulle gå till Liseberg och det förstår jag att han ville men hur roligt att åka karuseller när de är helt blöta och frysa istället för att njuta. Så tyvärr inte ens besök på Liseberg blev det.

Så vad gjorde vi? Jo, gick lite runt på Avenyn, några hann åka

Paddan, bl a min son. Jag fick stanna med minstingen på land. Vi åt på ett ställe som jag rekommenderar varmt, det var super gott. Det stället heter Divan och ligger på Backaplan. Där finns allt från grillat kött, ungsbakad pizza till pasta rätter. All mat för alla smaker och sedan kan man välja någon efterrätt från orientaliskt kultur. Gillar man dessutom sött så är en sockerkick är lovad.

En annan gång åt vi vanlig hederlig kebab vid Nordstad. Det som jag såg var annorlunda gentemot Stockholms kebaberior är att de har olika smaker på kebab.

Jag antar att det är innehållet och såsen som gör skillnad. Vill man få t ex Hawaii kebab så varsågod, det kan man få. Något sånt borde finnas i Stockholm. Så där är faktiskt minus poäng till oss.

Med Göteborg är jag absolut inte klar. Det måste bli en till tur till Göteborg och jag hoppas att då kommer vara vädret på tiptop och då ska jag leka riktig turist, insha Allah (om Gud vill).

Det tog 22 år men nu är det här för att stanna…. Göteborg har fått en moské.

(Huvud ingången till Göteborgs moské)

Nu i helgen har jag fått möjlighet att åka ner till Göteborg med ett glatt gäng för att bland annat besöka den nya moskén. Hela processen tog 22 år. Det var mycket som behövdes fixas på vägen innan dörrarna kunde öppnas till Göteborgs första moské. Inofficiella invigningen med bl a politiker och andra personer från olika organisationer skedde på torsdag (den 16 juni) och den officiella invigningen med start med fredagsbönen blev på fredag den 17 juni.

(Göteborgs moské med tillhörande parkeringsplats)

(Vacker minaret i modern arkitektur)

Tanken var att hela vår grupp skulle bila ner till Göteborg från Stockholm och delta i den historiska första fredagsbönen. Jag tyvärr hann inte åka så tidigt på morgonen utan behövde fixa saker här hemma och åka lite mer senare. Vilket innebar att jag missade fredagsbönen men de andra i gruppen åkte iväg kl 7 på morgonen och hann. Fick höra att det var mycket folk. Människor bad överallt, till och med ute på gatan. Så underbart härligt det måste ha varit.

(Huvudingången till moskén. Stora glasfönster gör moskén mycket ljus)

(Receptionen full med blommor från invigningen

och alla fick inte plats.)

Själv anlände jag till Göteborg först kl 21 på kvällen. Tanken var att jag och min kompis skulle komma tidigare men vi fastnade i trafiken så resan tog längre tid än vad vi har tänkt oss, trots att jag försökte köra på. Så för oss blev det inte så mycket att göra på kvällen förutom att umgås lite med andra från gruppen.

(Inne i kvinnornas bönesalen, en mysig balkong

som ger sinne till ro)

(I kvinnornas bönesal kan man hitta den här hylla och

ta en Koran att läsa eller låna en sjal till bönen)

Besöka den nya moskén fick jag möjlighet först dagen efter. Då var det ganska lugnt i moskén, vilket i och för sig blev en fördel för mig, för att då kunde jag passa på och utforska varje liten hörn av moskén. Då och då kunde man se små grupper med en guide som ville se och veta allt om moskén.

(Männens bönesal. Imamens plats att leda bönen och hålla predikan under fredagsbönen)

(Utsmyckad dörr med vers från Koranen)

Moskén är ganska modernt byggt. Mindre än hos oss i Stockholm på Medborgarplatsen men så klar mycket fin och fräsch. Det är mycket öppna ytor, mycket fönster vilket skapar mycket ljus.Den luktade nytt men jag fick snabb känslan av att det känns som hemma. Min son som är mycket van vid moskén på Södermalm och känner sig som hemma där, gjorde det rätt snabbt även i Göteborg. Han ganska snart lämnade mig, sprang iväg, utforskade den på egen hand och lekte med några barn. Är han trygg någonstans så lämnar han mig. Det har jag lärt mig nu efter många år.

(Kupolen inne från. Modernt, stilrent och enkelt)

(Männens bönesal rymmer totalt 720 personer)

Moskén är fortfarande inte till hundra procent funktionell och inredd. Alla lokaler som avsedda vara kontor är tomma och ännu vet man inte vem kommer sitta vart. Det är tänkt att det ska finnas en bokhandel i moskén men även den är helt tom. Det finns ingen som ännu är anlitat för att städa moskén så alla som kommer till moskén hjälps åt att städa. Väldigt fint. Man märker att göteborgarna har längtat lång tid efter en moské så nu när de har den så är de villiga att ta hand om den väl och vårda den. Något vi i Stockholm kanske borde lära oss mera av.

Till slut kan jag bara säga grattis Göteborg, grattis mina syskon i Göteborg!

It's my life!

För några dagar sedan hörde jag den här sången och det väckte minnen hos mig. Det var en av mina favoritsånger när jag var typ ca 10 år. Dansade många gånger just till den här låten på skoldiscon och lägerdiscon. Bodde i Ryssland då och på den tiden viste inte ens att ett land som heter Sverige existerade och så klart inte att dr. Alban som jag gillade var just från Sverige.

Så annorlunda min värld var då men en sak som var redan klart hos mig sedan jag var ett barn att jag levde efter mitt motto just ”it’s my life”. Inte någon i världen kunde tvinga mig att göra saker som jag inte skulle själv vara med på. Inte någon i världen skulle kunna tvinga mig att gå vägar som jag inte ville. Min mamma ganska tidigt började kalla mig för en ”katt”. Det var för att hon tyckte att min personlighet stämde rätt bra överrens med en katt. Jag var snäll och kelig. Kom gärna och ville vara med men samtidigt hade stark egen vilja och gjorde det som behagade just mig. Som barn var jag svår att styra. Min mamma till exempel ville gärna att jag skulle spela piano och avsluta musikskolan. I min värld existerade sådana tankar så det blev ett tvär nej. Och det spelar ingen roll hur mycket hon än försökte, nej var alltid ett nej.

Det hände då människor i mitt liv försökte tvinga mig till olika saker men ingen av dem lyckades någonsin med det. Jag gör det jag vill, när jag vill och hur jag vill. Det är mitt liv, har jag alltid svarat. Det är jag som lever mitt liv och bestämmer över mitt liv. Den egenskapen är jag ganska glad över att ha hos mig. Så förutom det att jag hörde låten och fick glada minnen så stämmer den rätt bra in på mig.

Mobil troubles

Köpte min kära Vivaz för ett år sedan och mobilen blev verkligen mitt liv. Jag vet att det är fortfarande inte Iphone men ändå. Att ha alltid med sig en relativ bra kamer, kunna logga in på internet, google maps och sms i oändligt antal har gjort mig beroende ännu mer av en telefon. Har man inget att göra så kan man sitta på t-bana och checka facebook eller sina mail. Men nu allt det här är över. Min Vivaz har gått sönder. Så surt det är. Vet inte om det är just min telefon det är problem med eller om det egentligen är så är själva modellen inte så bra.

Det är första gången jag får handskas med det. Förut har alltid mina telefoner funkat tiptop tills jag tröttnade på de och bestämt att det är dags att gå vidare till nyare modell. Därför känns det riktigt jobbigt nu när min mobil slutade fungera och det värsta av allt att jag fick nu skicka in den för lagning för den andra gången. Första gången när jag skickade in så gjorde de inte nåt förutom att uppdatera programvara för att det visade sig att Tele2 (köpte där min telefon) har avslutat avtal med den reparationsverkstad och startat samarbete med en annan. Just då när jag skickade min telefon in. Så då var det bara starta om processen på nytt och skicka den igen.

Nu när jag är så trött på allt det här så skulle jag helst vilja reklamera hela köpet och köpa en annan istället men tyvärr säger de. För att kunna göra det så ska man ha skickat in telefonen för lagning typ 2-3 gånger. Så det betyder att om inte min telefon kommer nu tillbaka i perfekt skick, då måste jag kanske skicka in den igen och sen reklamera. Suck, suck säger jag bara.

Så nu istället för att sitta och surfa på t-bana, ha min Vivaz i handen så får jag spela det enda spelet jag har på vår extra mobil. Känns som att jag har hamnat tillbaka i stenåldern igen. Haha. Det var länge sedan jag hade en telefon som det gick typ bara smsa och ringa med. Men vad ska man göra.

Studenten - 10 år

Var i stan idag och studentiden är full igång nu. De första måste ha börjat springa ut redan på måndag. Flakbilar och hög musik överallt. Det är smått osäker, för mycket alkohol för min smack men samtidigt att se deras glädje ger ett sådant härligt rus i kroppen hos en.

Dessutom så påminns jag varje år vid den här tiden om hur det var för mig att springa ut. Till friheten som man tänkte då. Dagen med stora D. Så härligt det var och så roligt det var. Då tänkte man att man har så mycket fram för sig och det hade man också. Var ett tag rädd att ”barnlivet” hade tagit slut och nu var det dags att bli vuxen men lugnade ner mig då rätt snabbt. Kan säga att nu 10 år senare känner jag mig fortfarande som ett barn J Hehe Skönt att vara ung i sinnet.

Ja, som sagt. Det här året är exakt 10 år sedan jag tog studenten själv. Låter helt sjukt. Det var ju riktigt länge sedan när man tänker på siffran men i minnet var det som om det var igår.

Grattis alla ni som tar studenten i år!

Hoppas att ni kommer ha det lika roligt som jag hade för 10 år sedan.

En ny familjemedlem

Det här är vårt nya tillskott i familjen. En liten sötis med namnet Safran. Min man tyckte att han var så gul när han föddes att Safran var ett namn som passade honom väl. Barnen älskar att ha en katt hemma.

Själv är jag uppvuxen med bland annat katter så även jag blev glad när vi fick den här lilla kissemissen. Så roliga skratt man får av bara se honom leka, springa runt hemma som en galning. Så klart känner han lite smått svartsjuka för minstiga i familjen och vill gärna vara i hans närhet. Han hoppar upp i hans säng för att sova tillsammans med honom. Han vill gärna äta hans mat. Barngröt och fruktpuréerna är favoriter och när vi ska ut och promenera så får man titta några gånger innan för att han sätter sig i vagnkorgen och vill följa med ut. Så klart får Safran mycket kärlek och uppmärksamhet från oss alla så jag är säker på att han känner sig som en kung hemma.

Härligt med sommar

Imorgon är 1 juni. Officiellt sommar. Å vad jag älskar sommar. Det är verkligen det bästa årstiden. Sol och värme, äta glass ute och långa ljusa dagar. Kan det bli bättre. Så härligt att vi äntligen har fått lite värme här i Stockholm. Härligt att se träden och blommorna blomma ut.

För min del så är jag fortfarande mammaledig så det är verkligen skönt. Har ju jobbat nu i några år och inte kunnat vara ledig hela sommaren (som när man gick i plugget). Därför känns det verkligen underbart att kunna vara ledig och ta en dag i taget precis som man vill.

Blir tyvärr nog en sommar i Sverige. Fast det är nog helt ok för min del. Är det fint väder så är Sverige toppen på sommaren och man kan hitta på rätt mycket att göra. Först på listan står just nu besök på Grönan. Det har jag lovat min son så fort han börjar sommarlovet och sen får man ju se.

Glad sommar på er alla!

Vill ha en Onepiece

För ett tag sedan blev det inne med Onepiece och jag blev helt såld. Visa säger att den ser komiskt ut, sparkdräkt för vuxna, men jag bara älskar den. Skulle nog köpa den för länge sedan men det är bara en sak som stoppar mig och det är "cash". Den är inte precis det billigaste plaggen.

Så nu har jag hittat ett annat alternativ till kanske ha chans och bli en av de som äger en onepiece och det är att delta i Jessicas tävling på hennes blogg.

Hoppas. hoppas att det blir verkligen jag som får den. Å, så glad jag skulle bli. Jag som aldrig någonsin ens vinner något. Men som man brukar säga "hoppet är det sista som dör"